Igår var Lovisa, Helena, Jacob och jag på Storan och kollade på Timo Räisänen. Jag har alltid sett Timo som en av Sveriges "gitarr-rock-lite-depressiv-konstnärs-musik-i-klass-med-alla-andra-håkan-hellström-och-kent-typer-musik" som mer eller mindre kommit in i ena örat och åkt ut genom det andra direkt (vi måste komma ihåg att 80% av all musik jag lyssnar på är blytung hiphop). Jag måste säga att jag var väldigt imponerad av denna herre, som hade endast gitarrerna, och en musikant som skötte om syntharna, som sina vänner. Det som imponerade mig under spelningen var Timos mångsidighet, låten som jag fastnade mest för var "Fear no darkness, promised child". Faktumet att Timo själv sålde all sin merchandise före, och efter, spelningen ger honom ännu mer cred.
Jag lyfter på hatten!
No comments:
Post a Comment